FÖR FEG?

 
Dem senaste dagarna har jag velat mer än jag någonsin gjort förut tror jag. Jag blir inte klok
på vad det är som är rätt eller fel, eller om det ens finns något rätt eller fel. Jag har aldrig varit särskilt
bra på att tillåta mig själv att det faktiskt får gå väldigt bra ibland också. UTAN att något är fel.
 
Lady och jag funkar verkligen himla bra nu och hon KÄNNS fräschare och finare än någonsin.
Men allt har gått så himla fort. Från att vara seg, tittig, okänslig och bråkig till att vara uppmärksam,
klok och nästintill stirrig och hur pigg som helst. Vad hände? Ibland undrar jag om det är som hon har
ont någonstans, att hon försöker springa ifrån det onda. Att det är därför hon är så pigg och framåt.
Hon känns och är förvisso positiv men hur kan detta ske i princip över en natt? Är det jag som bara inte
vågar se eller tillåta att saker och ting börjar falla på plats efter så lång tid eller är något verkligen fel?
 
Kan det till och med vara så att jag är så inskränkt med att inget kommer gratis att jag helt har glömt
bort att det faktiskt kan gå bra också? Är det en nojja över att jag inte kan vara bra? Ingen aning.
Det enda jag vet är att jag är så himla osäker. Så fort det går bra så börjar jag tveka. Backar ett steg,
tänker att det är bara för stunden. Men nu när det verkligen håller i sig och allt känns så bra, är det då
bara jag som inte tycker att jag förtjänar det eller är känslan jag har rätt? Är något fel? Eller borde jag
bara nypa mig själv och inse att det mål jag hade och det jag hoppades och drömde att vi skulle
uppnå faktiskt har blivit verklighet? Jag vet inte om jag vågar, jag vet inte om jag är för feg för det.
 
Jag hoppas och tror att det bara handlar om min egen feghet och dåliga självkänsla, och att det
bara är jag som inte kan tillåta eller föreställa mig att det faktiskt (jag till och med SKRIVER det,
ni märker själv, betoningen.. faktiskt) går bra. Det blir helt kaos i huvudet.. Det enda jag vet är
att jag inte vill låta det gå ut över världens finaste Lady, som gör allt för mig och som jag verkligen
inte vill föreställa mig en dag utan. Ingen kan ta ifrån mig det hon ger. Världens finaste<3
 
 

 
 

 
 


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0