Yes mam, i'm alive. Nu kom blogglusten tillbaka igen efter några dagars uppehåll. Lucky you ;)
Ibland kan jag bara en sån olust och ingen ork alls att blogga eller dela med mig av saker som
händer här i bloggen. Känns ju egentligen lite wierd, eftersom det är det som bloggen är till för,
men det är väll typiskt mig antar jag. Jaja, bråda dagar har det varit och jag har helt enkelt varken
varit motiverad till eller haft någon lust att blogga helt enkelt. Men nu verkar det som att jag är tillbaka!

Har spederat hela dagen i Malmö, studiebesök på hemlösas tidning Faktum och på Amnesty. Speciellt
igår så slog det mig verkligen hur bekväm och otacksam man ibland kan vara. Igår slog det mig att
när man inser att man är påväg att förlora något som betyder mycket för en och som man ser som en
självklarhet i sitt liv så är inte allt så självklart längre. Tänk hur bekväm man egentligen är med allt som
man har runtomkring sig och som man hela tiden "räknar med". Man värderar det man har alldeles för lågt.

Och sen, har man någonsin tänkt på att det finns vissa som har verkligen ingenting? Som inte ens har ett
hem att gå till eller någon familj att bli älskad av? Ibland inte ens mat. Fyyy va dåligt samvete i alla fall jag får.
Well, nu har jag nog gnällt färdigt, tror jag ;) Nu, off till banken och sen körlektion.